Lördag, 25 november 2017

Starten på expeditionen

E-postadress Skriv ut PDF

Our transportationOur transportation

 

Efter tio tröttsamma timmar på flyget från Frankfurt landade Sam och jag tidigt på morgonen vid den lilla flygplatsen strax utanför Windhoek, Namibia. Tanken på att äntligen få lite värme, efter tio timmar i ett kallt luftkonditionerat flygplan, försvann snabbt då vi huttrande tog våra första steg på landningsbanan mot ankomsthallen. Att det var vinter i Afrika visste jag, men det är trots allt Afrika! På grund av den höjd som Windhoek befinner sig på så låg temperaturen denna morgon bara strax över 0 strecket.

Sam och jag hade flugit ner två dagar före de resterande deltagarna för att fixa en del saker på plats. Det handOur night camp at the gateOur night camp at the gatelade om utrustning, transporter och framförallt tillstånden att kunna färdas genom Skeleton Coast National Park. Efter många resor runt Namibias huvudstad så hade vi hunnit förbereda allt utom tillstånden när de övriga anlände tidigt på morgonen den tredje dagen, och vi kände att allting var under kontroll.

Jag hade inte träffat någon av deltagarna tidigare men det visade snabbt sig vara en fantastisk grupp som, trots en lång resa och ett saknat bagage, var vid gott mod när de kom fram till vårt hotell. Det var sex kvinnor och tre män med en ålder på mellan 19 och 65 år. Förutom två amerikanare var de alla engelsmän.

Sam och jag lämnade de nyanlända, till att fräscha upp sig efter flygresan och för att få i sig lite frukost, för att besöka MET (Ministry of EnvironmeThe Skeleton Coast entrance gateThe Skeleton Coast entrance gatent & Tourism) kontoret och få klart våra tillstånd. Enligt de uppgifter vi hade fått med oss från England så skulle tillstånden vara klara för upphämtning och vi skulle endast behöva betala för dem. Så lätt visade det sig inte vara! Vid besöket hos MET fick vi reda på att tillstånden inte ens var påbörjade och att det skulle ta minst 24 timmar för att få dem klara, OM alla papper var i ordning.

Stora problem! Vi själva hade inte alla papper som krävdes utan dessa fanns i England, samt att vi även skulle resa vidare till Terrace Bay, vår startpunkt på expeditionen, tidigt morgonen dagen efter.  Efter ett snabbt överläggande med vår bas i England beslutades det att de direkt skulle skicka över allt som krävdes till MET per mail och att Sam skulle försöka få till etFinally in the parkFinally in the parkt möte med chefen för organisationen för att försöka skynda på processen. Samtidigt tog jag en taxi tillbaka till hotellet för att informera gruppen om vad som var på gång samt fortsätta förberedelserna så gott vi kunde.

När vi tidigt på morgonen dagen efter stod redo för avfärd hade vi fortfarande inga tillstånd klara. Först efter många telefonsamtal och möten, samt en lång nervös väntan, hade vi äntligen papperet i handen när dagen hade övergått till eftermiddag. Vi satte genast av mot kusten och Skeleton Coast National Park för att försöka hinna fram till ingången till parken innan det blev mörkt. Bestämmelserna säger att det är förbjudet att köra bil i parken när det är mörkt och därfWe made it to the start of the expeditionWe made it to the start of the expeditionör var det viktigt för oss att hinna fram innan dess. Vilket vi självklart inte lyckades med! Istället blev vi fast vid ingången och grinden där en arg parkvakt (som inte hade fått någon information om att vi var på gång) vägrade släppa in oss. Istället för middag och en varm säng vid Terrace bay, fick vi nu för första gången plocka fram våra liggunderlag, sovsäckar och stormkök, och göra det så bekvämt som möjligt i den gamla byggnad som vakten var snäll nog att erbjuda oss.

Trots alla dessa problem redan innan expeditionen satt igång så var deltagarna i gruppen lugna och vid gott mod. Ett bra tecken med tanke på vad som väntade!

Tidigt på morgonen dagen efter fortsatte vi vår färd mot Terrace Bay och kunde, efter några hektiska dagar, sätta oss ner och njuta av en stor frukost samtidigt som vi konstaterade att vi äntligen var på rätt plats med alla tillstånd och papper som behövdes.

Nu var det bara själva expeditionen kvar!

-----------------------------------------------------------------------------------------

The start of the expedition

After ten tiresome hours on the flight from Frankfurt, Sam and I landed early in the morning at the small airport just outside of Windhoek, Namibia. The illusions of finally getting some warmth after ten hours in a freezing airplane quickly disappeared when we, while shivering, took our first steps on the runway towards the arrival hall. I knew that it was winter in Africa at this time, but it’s still Africa! The temperature at the airport this morning, due to the altitude it’s situated at, was no more than around 0C.

Sam and I had flown down two days ahead of the rest of the participants to take care of some things on site. It was mainly some equipment, transport and foremost the permits to be able to travel through the Skeleton Coast National Park that needed to be fixed. After several trips around Namibia’s capital, we had been able to take care of everything except for the permits when the rest of the group arrived early in the morning on day three, and it felt like everything was under control.

Before leaving for the expedition I hadn’t been able to meet any of the other participants, but the entire group proved to be fantastic when they arrived at the hotel in good spirits, despite the long flight and a missing backpack. The group consisted of six women and three men in the age of 19 to 65. All of them were British except for two Americans.

Sam and I left the newly arrived so they could freshen up after the long flight and have some breakfast, while we went to visit the MET (Ministry of Environment & Tourism) office to pick up our permits. According to the information we had gotten from England before we left, all the permits should be ready for us and all we had to do was pay for them. That was not the case at all! At the MET office we got to know that the permits hadn’t even been started on yet and that it would take at least 24 hours to get them finished, IF all the papers and documents were in order.

Big problem! We didn’t have all the documents that they needed to start on the permits, they were all back in England. We were also scheduled to leave for Terrace Bay, our starting point of the expedition, early the day after. After a quick phone call to our base in England it was decided that they would send over all paperwork via e-mail directly and that Sam would try and get a meeting with the head of the MET organization set up to see if it would be possible to speed up the process. At the same time I took a taxi back to the hotel to inform the others of what was going on and to continue the preparations for the expedition as much as we could.

Early the next morning we were all set to leave towards Terrace Bay, however, we still didn’t have any permits. A couple of hours past noon, after many phone calls, meetings and a long nervous wait, we finally had the piece of paper in our hand. We directly set off towards the coast and the Skeleton Coast Park to try and make it to the entrance before it got dark. The rules for the park forbid anyone to drive inside the park after dark; therefore it was important for us to make it before then. Which we of course didn’t! Instead we got stuck at the gate entrance where a very angry park ranger (who had gotten no information at all that we were coming) refused to let us through. Instead of a warm dinner and bed at Terrace bay, we had to get our sleeping mats, sleeping bags and cooking stoves out and make ourselves as comfortable as possible in the little shed the ranger was kind enough to lend us.

Everyone in the group was, despite all these problems before the expedition had even started, in good spirit and calm. A great sign considering what to expect once the expedition started!

Early the day after we continued towards Terrace Bay where we, after some stressful days, were able to sit down and enjoy a great breakfast while realizing that we finally had arrived at the starting point with all permits and documents that was needed.

The only thing remaining was the expedition itself!

Prenumenera på min blogg

Skriv in din mailadress för att få
uppdateringar via mail:

Delivered by FeedBurner

Du är här :  Startsidan Blogg Starten på expeditionen

Samarbetspartners

Annons

Kontaktinformation

Johan Ivarsson
Duvhöksgränd 6
745 60 Enköping
Sweden
Mobil: +46 (0)70 39 04 259
johan(@)johanivarsson.com
www.johanivarsson.com